Nu är han här, vår lille son Vilmer. han kom med dunder och brak på sin pappas födelsedag och jag tror inte jag har fattat det än riktigt.
Han var rekordstor för att vara vår pojk, 2864 g och 48 cm, och vill helst äta hela tiden. Jag mår bra, men längtar efter att få sova. Ligga i plastbalja är dock inte Vilmers favoritsysselsättning, så vi får väl se hur mycket sömn det blir… Om allt fortsätter gå bra så åker vi nog hem imorgon.
Man skulle enkelt kunna uttrycka det som att det är jävligt nära nu. Januari lär det inte hinna bli innan vi är trebarnsföräldrar. Tolka det hur du vill. 😉
Vi fick fira julafton utan att åka till förlossningen, vilket känns himla skönt. Har en vän som fick värkar igår kväll och åkte in inatt. Hon tyckte jag skulle göra henne sällskap, men vi hade ju bokat träff 1/1, så jag förstår inte vad hon gör där redan?! 😉
Men allvarligt, kolla på det här:
Ser ni siffrorna? Det är ju liksom snart slut. Inget kvar. Men jag är så glad för det. Jag är klar med det här nu och vill ha bebis på utsidan istället.
Som jag skrev så blev det inte på julafton i alla fall och det känns jätteskönt. Nu får det bli när det blir. Hinner det bli januari så är vi glada för det, men blir det inte så är det ockås ok. Vi kan ju inte styra. I det här fallet har vi ingen makt alls. 🙂
Jag mår ok, men är väldigt trött. Har väldigt ont i bäckenet från och till under dagarna och jag saknar att kunna komma ut och ta en promenad. Det är så viktigt för orken och humöret, men det går inte. Jag har sammandragningar varje timma, även om jag sitter helt stilla och även på nätterna. Men det är inget som gör ont, det är mer obehagligt och jag blir lite svettig i ansiktet. Det känns som rätt bra träning, för jag märker hur jag spänner mig istället för att bara slappna av och andas bort den. Så nu försöker jag se det som uppvärmning.
Alldeles strax väntar mysig middag bara för mig och min älskade M. Barnen är hos mina föräldrar en stund. De kommer hem lite senare, så vi passar på att äta tidigt. Vem vet när vi hinner äta middag på tu man hand igen? Imorgon fyller han år, min fina make. Vi kan ju alltid hoppas att han inte behöver dela födelsedagen med sitt tredje barn. Men blir det så, så blir det så. Nu är vi väldigt längtiga alla här hemma, så vi bryr oss inte lika mycket längre.
Bebisen hickar på inne i magen och vi är så nyfikna på vem du är! ♥
Jag hörde just hur tvättmaskinen klickade, alltså öppnade luckan som den gör när en maskin är färdig. Första maskinen bebiskläder är färdigtvättad. Nu är det en kvar och sen är allt uppfräschat. När jag satt och plockade ur dem ur påsarna så insåg jag att den här bebisen föds en annan årstid än våra tidigare. Där fanns jättefina bodysuits i stl 50 och 56, med korta ben och ärmar. Trist att de inte kommer att bli använda igen!
Här är overallen vi köpte i lördags och vantarna jag sydde till. Färgerna och mönstret funkade ju bra ihop. Nu behövs bara en tjockare mössa och ett par fleecefodrade tossor, tills Räkan växer i overallen ordentligt. De tossor som hör till overallen sitter fast med tryckknappar längst ner på benen. Får se om det röda stjärntyget räcker till både mössa och tossor. Det är bara en liten stump kvar.
Inatt sov jag dåligt igen, framför allt när det närmade sig morgon. Men jag tog igen det. Så fort jag kom innanför dörren och hade lämnat barnen så somnade jag i soffan och sov till kl 11. Sen dess har jag försökt vakna… 😉
Jag har hunnit läsa halva ”Innan du föder” av Anna Wilsby och gillar verkligen den boken. Jag ska försöka komma ihåg att träna lite avslappning varje dag tills det är dags nu, för att få en så bra förlossning som möjligt. Hjälp, vad jag längtar! Men samtidigt tycker jag det är lite jobbigt att vara så trött hela tiden och oroar mig lite för att inte orka med förlossningen så som jag vill. Men förhoppningsvis sätter det igång någon dag när jag känner mig lite piggare.
Men det är v 38 redan och det är ju inte långt kvar tills vi får möta vår lill-räka! På torsdag är det dags att träffa bm igen och jag hoppas jag får träffa S, som jag har gått till mest. Hon är bra och lugn, inte som virrpannan. Kanske tar jag med mig maken och lille A, för de är lediga. Tänk, nu är det bara tisdag och onsdag kvar. Sen är vi lite långlediga hela familjen. Hur länge det blir vet vi ju inte än, det beror på hur länge Räkan stannar i magen såklart.
Idag kom jag äntligen till biblioteket. Alla tre böcker jag var intresserad av fanns inne enligt sökningen i databasen, men tyvärr saknades en av dem i hyllan. Det fanns ingen personal att fråga och jag såg att den fanns på biblioteket i vårt grannområde, så jag kanske tar mig dit någon dag för att låna den istället.
Jag har ju lite att läsa så länge och har redan grottat in mig i Wilsbys ”Innan du föder”. Det är mysigt att läsa om förlossningar och ger mig bra mental förberedelse.
Räkan är riktigt stökig idag och kör brottningsmatch inne i magen. Eftersom h*n inte är fixerad så är jag ju inte ens säker på om huvudet är kvar neråt, men jag tror det. Det känns som att det är en rumpa uppåt i alla fall, men h*n dansar salsa där inne och svänger den åt sidorna så det gör rejält ont ibland.
När vi var på stan så passade vi på att leta efter en vinteroverall till bebisen. Vi hittade en som verkar alldeles lagom, inte för tjock men ändå mer vindtät än en fleeceoverall. Att få barn mitt i vintern är ju nytt för oss, så det är svårt att veta hur man ska klä en bebis nu. Just den här vintern har ju inte varit särskilt kall än, men det kan ju komma. Overallen hade tossor som gick att ta loss och var i strl 56, så den borde räcka så länge den behövs.
När vi kom hem sydde jag ett par fleecefodrade vantar, som matchar overallen. Nu behövs en fleecefodrad mössa också, som komplement till de tunna hjälmmössorna. Sen skulle jag vilja ha en hjälmmössa i merinoull också, men vi får se om vi hinner skaffa en sån.
Nu tänker jag lägga mig i soffan, med fötterna högt och dricka mitt hallonbladste och fortsätta dyka ner i förlossningsförberedelser. Imorn ska jag börja tvätta små pyttiskläder. 🙂
Igår knäppte det till nere mellan benen. Inte sånt knäpp som i fogarna, det var något annat. Jag hann tänka att ”nu kommer vattnet”, men det var det inte. 🙂
Inatt sov jag ovanligt bra. Jag vaknade bara en gång för att gå på toaletten och nästa gång jag vaknade var klockan 7.35! Hela natten har jag drömt om vatten, att fostervattnet går och att förlossningen startat. Undrar om det var för att jag hörde det där ”knäppet” igår? Dessutom blir jag sådär fundersam över att jag fått sova så bra. Varför fick jag det? Behöver jag vara utvilad för något särskilt? Normala nätter är jag uppe på toa 5-6 gånger och det gör mig galen.
Visst längtar jag efter bebisen nu och skulle inte sakna foglossningen. Men samtidigt känns det lite för tidigt nu. Ett par veckor till i magen kan h*n ju vänta. Dessutom är det här enda helgen fram till bf som vi inte har barnvakt, så det vore inte väldigt opraktiskt att behöva föda barn idag. Nä, vi väntar lite med det, tycker jag. Men det är väl bara att inse att kroppen börja ställa in sig i ”förlossnings-mode”. Det kanske är dags att fundera över vad som ska med i BB-väskan?!
Vi funderade över vad som saknas till bebisen igår och vi kom överens om att allt som behövs finns. Vi har inte köpt några nya bebiskläder alls, men det finns ju från pojkarna. Visst kanske vi vill köpa något nytt, men det är ju inget nödvändigt. När vi hade gått och lagt oss insåg att att vi inte har varken kudde eller täcke till spjälsängen, för det använder Lillebror i sin växasäng. Så täcke och kudde behöver vi fixa.
Igår rensade och sorterade vi barnkläder och då tog vi fram påsarna med strl 50-56. Även påsen med prematurstorlekarna åkte fram, men om vi behöver tvätta dem får vi se efter morgondagens TUL. Allt är väldigt smått i alla fall och galet gulligt!
baby 3.0 